Tändkulemotorer och råoljemotorer
Här samlar vi tillsammans på gamla tändkulemotorer och råoljemotorer och visar upp dom för den nyfikna allmänheten och motorintresserade. Ett nytt och kul sätt att bevara dessa svenska industriella gamla kulturskatter. Lägg in din motor du också.
Gamla tändkulemotorer
Här kommer du förhoppningsvis att kunna hitta andra med samma tändkulemotorer som du, och knyta nya kontakter. Dessutom är det ju kul att läsa om dessa gamla och vackra veteranmotorer. Det givetvis 100 % gratis, och vår policy är full integritet.
Lägg till din motor här
 |
Lägg till din tändkulemotor här |
Motorer från galleriet
Motorer i rampljuset, se fler i fotogalleriet.
Seffle 40 hk
Tillverkad 1940 av
AB Seffle Motorverkstad Bröderna Bruce
Bolinders 50 hk
Tillverkad 1947 av
J & C. G. Bolinder Mekaniska Verkstad AB
Ohlsson 8 hk
Tillverkad 1917 av
Ohlssons Motoraktiebolag
Beijers 10 hk
Tillverkad 1928 av
N. A. Beijers Mekaniska Verkstad
Seffle 4 hk
Tillverkad 1915 av
AB Seffle Motorverkstad Bröderna Bruce
Seffle 7 hk
Tillverkad 1935 av
AB Seffle Motorverkstad Bröderna Bruce
Munktells 30 hk
Tillverkad 1936 av
Munktells Mekaniska Verkstads AB
Beijers 25 hk
Tillverkad 1938 av
F. O. Beijers Mekaniska Verkstad
Storebro 30 hk
Tillverkad 1919 av
Storebro Bruk AB
Sandbäcken 7 hk
Tillverkad 1916 av
AB Sandbäckens Verkstäder
Bolinders 10 hk
Tillverkad 1935 av
J & C. G. Bolinder Mekaniska Verkstad AB
Sandbäcken 8 hk
Tillverkad 1925 av
AB Sandbäckens Verkstäder
Hjälp oss hålla uppgifterna korrekta och aktuella
 |
Hjälp oss hålla uppgifterna aktuella och korrekta. Kontakta oss gärna om du har information om olika tillverkare etc. Kontakta oss här. |
Videoklipp på motorer
Videoklipp på upplagda motorer, se alla klipp på sidan filmer.
Alla tändkulemotorer och råoljemotorer
Visar de 10 senast inlagda tändkulemotorerna först, uppifrån och ner.
Motor  |
Tillverkare |
År |
Kommun (län) |
Kontakt | Foto | Ant. | Film |
| Beijers 25 hk | F. O. Beijers Mekaniska Verkstad | 1938 | Alvesta (Kronobergs län) |  |
 |
 |
- |
| Skandia 8 hk | Lysekils Mekaniska Verkstad (Skandiaverken) | 1956 | Arvika (Värmlands län) | - | |
|
- |
| Beijers 8 hk | F. O. Beijers Mekaniska Verkstad | 1939 | Berg (Jämtlands län) | - | - | |
- |
| Bolinders 50 hk | J & C. G. Bolinder Mekaniska Verkstad AB | 1947 | Borlänge (Dalarnas län) | |
|
|
- |
| Bruza 10 hk | Bruzaholms Bruk | 1920 | Borlänge (Dalarnas län) | |
|
|
- |
| Krimo 37 hk | AB Kristdala Motorfabrik Krimo | 1935 | Borlänge (Dalarnas län) | |
|
|
 |
| Beijers 6 hk | F. O. Beijers Mekaniska Verkstad | 1916 | Borlänge (Dalarnas län) | |
|
|
- |
| Skandinav 10 hk | Hultsfreds Gjuteri AB (Elof Johansson) | 1930 | Borlänge (Dalarnas län) | |
|
|
- |
| Storebro 30 hk | Storebro Bruk AB | 1919 | Borlänge (Dalarnas län) | |
|
|
- |
| Skandia 25 hk | Lysekils Mekaniska Verkstad (Skandiaverken) | 1936 | Borlänge (Dalarnas län) | |
|
|
- |
Filmer på tändkulemotorer på vår Youtube-kanal
På vår YouTube-kanal samlar vi på kul och intressanta filmer på motorer. Du hittar oss på adressen youtube.com/HotBulbEngines. Gilla och var med i diskussionerna.
Vad är en tändkulemotor?
En kort beskrivning
Tändkulemotorns främsta fördelar, som gjort den så populär ända från sekelskiftet och fram till 50-talet, är dess enkla och mycket driftssäkra konstruktion. Många motorer var faktiskt i drift ända in på 70-talet, och då som kraftkälla för t.ex. båtar och sågverk. Motorns konstruktion gör den också okänslig för typ av bränsle, vilket i svåra tider gjort den fördelaktigt gentemot andra konstruktioner, då det blev lättare att finna bränsle. Dessutom har motortypen en mycket låg bränsleförbrukning. Motorernas ofta låga varv i kombination med stor motorvolym, ger motorerna dess omtyckta och karaktäristiska ljud.
Användningsområden
Motorerna fanns som transportabel kraftkälla på vagnar, och användes då ofta till tröskverk, stenkrossar, vedkapar, takspånshyvlar och halmpressar med mera. Tändkulemotorn var också mycket vanlig i båtar, och som motor hos många olika traktortillverkare. Dessutom var den vanlig som stationär kraftkälla i t.ex. sågverk.
Tändanordningen (kulan)
Det är en del av motorns tändanordning som gett motorn dess namn, själva kulan. På insidan av kulan är det dock en tunn kant eller läpp. Denna mindre del är lättare att hålla glödande och het. Motorn jobbar helt utan elektrisk tändning och tändstift. Istället antänds bränslet när en dusch bränsle träffar en het kula i en förkammare ovanför cylindern och kolven. Detta sker vid kompressionsläget i motorn, och det höga trycket som uppstår (kompressionen) tillsammans med syre, är också en viktig del för att kunna antända bränslet, när det träffar den heta ytan på kulan. Förkammaren har en mindre passage till cylindern, och den trängre passagen ger upphov hög fart på syret in till förkammaren där bränslet träffar kulan. Detta gör att syret och bränslet blandas ordentligt.
Att starta en tändkulemotor
För att få kulan tillräcklig het så att den kan antända bränslet och starta, måste kulan först förvärmas. Det gjordes förr med en så kallad blåslampa, som med hetta förångar fotogen till gas. Vanliga tillverkare av dessa var Primus och Sievert. Det brukar ta ungefär 10 till 15 minuter. Idag använder många istället gasol, då det är mycket effektivare. När motorn har startats och har gått ett par minuter, kommer förbränningen i motorn att kunna hålla kulan het utan hjälp från blåslampan, och man kan då stänga av blåslampan. Motorn har ingen startmotor, utan mindre motorer brukar man kunna gunga igång, genom att man vrider motorn med svänghjulet hårt fram och tillbaka, tills den tänder och startar. Större motorer startas med hjälp av trycklyft, då de är för stora att starta på detta sätt.
Bränsle (råolja, fotogen m.m.)
Motorn är som tidigare nämnt, okänslig för val av bränsle. Den kan köras på diesel, råolja, solrosolja, trätjära, motorfotogen med mera. Feta oljor är mycket energirika, och det är detta som gör att motorn kan nå en hög effekt, på en relativt liten mängd bränsle.
Den driftssäkra konstruktionen
Motorerna är mycket enkla i sin konstruktion då de är av typen tvåtakt. Detta gör att man slipper motordelar som t.ex. ventiler, kamaxlar, transmissionsdrev och stötstänger. För att få starka kraftiga motorer med många hästkrafter, gjorde man stora cylindrar och kolvar vilket gav större cylindervolym. Detta ger också fördelen att man får stora glidytor, vilket gör att det tar längre tid för motorn att slitas ned. Många båtar hade två (och ibland fler) cylindrar, annars var det vanligast att bara ha en cylinder. Istället för att göra motorerna flercylindriga, gjorde man alltså motorn större (större slagvolym), när man ville uppnå högre effekt.
Sverige och tändkulemotorn
I början av 1900-talet ökade behovet snabbt av kraft från motorer, vilket snabbt gjorde att många mekaniska verkstäder i Sverige började tillverka motorer. I mitten på 30-talet var produktionen som störst, och Sverige hade många framgångsrika företag, som även exporterade förnämliga motorer runt om i hela världen.
Omtyckt och älskad
Många minns tändkulemotorns ljud från sin barndom. Ljudet var ett vanligt inslag runt om på våra kuster, där man kunde höra fiskebåtarnas härliga och sköna lunkande ljud. De äldre motorkonstruktionerna är ofta omtyckta för sina gedigna och vackra lösningar. Tillverkarna var stolta över sina motorer, och de tillverkades med stolthet. Idag samlar entusiaster på tändkulemotorer i hela vårt land, och de kan ibland betinga höga priser på t.ex. auktioner. På veteranträffar kan man ofta få uppleva dessa motorer under hela sommarhalvåret.
Historia
Tändkulemotorn uppfanns av engelsmannen Herbert Akroyd Stuart i slutet av 1800-talet, och patentet fick han 1890. Idén ska han ha fått när han av misstag spillde fotogen ner i en skål med smällt tenn, som då förångades av värmen, och sedan tog eld. Drivmedlet var därför vid början fotogen. Sina första motorer tillverkande Akroyd med hjälp av företaget "Hornsby & Sons" i Grantham, England - och de första motorerna ska ha varit klara från och med 8:e juli 1892. Motorn vidareutvecklades senare av August Mietz och Carl W. Weiss, genom deras bolag "Mietz and Weiss Engine Co". Deras konstruktion blev senare förebilden för de tändkulemotorerna som tillverkades i Sverige, i början på 1900-talet.
Tillverkare
Man räknar med att det fanns över 80 större motortillverkare i Sverige, och utöver dessa, ytterligare lika många små tillverkare av tändkulemotorer. Större mer kända tillverkare i Sverige var t.ex. KRIMO (Kristdala Motorfabrik), Storebro, Målilla, Beijers i Kristdala, Beijers i Vimmerby, Torps Bruk, Bolinders, Munktells, Skandiaverken (Lysekils Mekaniska Verkstad) och Seffle
Faktafel i denna text? Vänligen kontakta oss.